Krig är kortspelet där hela leken delas ut, båda vänder översta kortet samtidigt och den som visar högst valör tar bägge korten. Något att välja mellan finns inte – given avgör allt, och därför fungerar spelet lika bra för en fyraåring som för en vuxen som vill ha sällskap en kvart.
På den här sidan går vi igenom reglerna punkt för punkt, vad som händer vid lika kort och hur krig kortspel skiljer sig från Svälta räv. Du får också varianter för tre spelare, tidsgräns och räkneträning.
Krig på sex punkter
Hela spelet ryms i sex regler, och de går att läsa högt för ett barn på under en minut.
- Dela ut hela leken. Alla 52 kort fördelas jämnt, ett kort i taget, så att båda spelarna får en dold hög framför sig.
- Vänd översta kortet samtidigt. Ni tar var sitt kort från toppen av er egen hög och lägger det uppåtvänt mot mitten i samma ögonblick.
- Högst valör tar båda korten. Färgen spelar ingen roll alls; det är bara siffran eller den klädda valören som avgör vem som vinner slaget.
- Lika kort blir krig. Båda lägger tre kort nedåtvända ovanpå och vänder sedan ett fjärde kort – det högsta av dessa två tar hela högen.
- Vunna kort läggs underst. Korten placeras nedåtvända under den egna högen, så att de dyker upp igen först när resten är spelad.
- Den som får alla korten vinner. Partiet är slut när en spelare sitter med hela leken och motståndaren står utan kort att vända.
Tabellen nedan samlar det du behöver veta innan ni sätter er ned.
| Uppgift | Krig |
|---|---|
| Antal spelare | 2 (varianter för 3–4) |
| Kortlek | 52 kort, inga jokrar |
| Speltid | 10–30 minuter |
| Ålder | Från cirka 4 år |
| Kort per spelare | 26 |
Åldersgränsen är lågt satt av en anledning: den som kan avgöra vilket av två tal som är störst kan spela Krig utan hjälp. Speltiden varierar däremot mycket, eftersom korten kan vandra fram och tillbaka mellan högarna i långa perioder utan att någon närmar sig segern.
Kort sagt: dela lika, vänd samtidigt, högst tar, och samla in tills en av er har allt.
Vad skiljer Krig från Svälta räv?
Krig avgörs kort mot kort i varje slag, medan Svälta räv avgörs av klädda kort som tvingar motståndaren att betala.
Båda spelen bygger på samma grundidé: hela leken delas ut och spelarna har inga val att göra. Ändå känns de olika vid bordet. I Krig jämförs två kort mot varandra hela tiden, i Svälta räv byggs en gemensam hög upp tills ett ess, en kung, en dam eller en knekt dyker upp och kräver sin betalning.
Tempot skiljer sig också. Krig rullar på i ett jämnt tick–tack där varje slag tar ett par sekunder, medan Svälta räv växlar mellan lugna sträckor och plötsliga kedjor av betalningar som kan vända hela partiet.
| Egenskap | Krig | Svälta räv |
|---|---|---|
| Så avgörs ett slag | Högsta kortet av två | Klätt kort kräver betalning |
| Gemensam hög | Nej, två kort i mitten | Ja, en växande hög |
| Beslut för spelaren | Inga | Inga |
| Lika-situationer | Ja, ger krig | Förekommer inte |
| Speltid | 10–30 minuter | 10–20 minuter |
| Tempo | Jämnt | Ryckigt, med kedjor |
Ytterligare en skillnad märks först efter en stund. I Krig ligger aldrig mer än ett par kort i mitten, om ni inte råkar hamna i ett krig, medan Svälta räv kan bygga upp en hög på trettio kort som en enda spelare sedan drar in. Den som förlorar ett sådant slag i Svälta räv tappar mycket på en gång, och partiet kan svänga helt på ett kort.
Skillnaden i en mening: Krig jämför två kort, Svälta räv straffar den som råkar vända ett klätt kort.
Det som behövs: kortlek och två spelare
En vanlig kortlek på 52 kort och två personer räcker – inget mer.
Plocka bort jokrarna innan ni börjar. De har ingen valör i det här spelet och skulle bara skapa diskussion mitt i ett slag. Om leken saknar något kort går det oftast bra ändå, så länge ni delar upp de kvarvarande korten jämnt och lägger eventuellt överblivet kort åt sidan.
Underlaget spelar större roll än man tror. Ett bord fungerar bra, men golvet är minst lika populärt bland barn eftersom högarna får plats och ingen behöver sträcka sig. Vill du läsa mer om valörer och färger finns en genomgång av kortleken och dess 52 kort.
Poängpapper behövs inte: korten i högen är själva poängen. Har ni ändå penna och papper framme kan de användas till att notera hur många partier var och en vunnit under kvällen.
Leken behöver inte vara i nyskick, och det är en fördel med just det här spelet. Korten hanteras hårt, blandas ofta och tappas på golvet, så en gammal reklamlek eller en barnlek med tjocka kort fungerar bättre än en dyr lek med hala baksidor.
Vill ni ändå ha en tydlig lista över vad som ska ligga på bordet innan ni börjar räcker fyra punkter.
- 52 kort, jokrarna borttagna och åt sidan.
- Plats för två högar och en tom mitt.
- Ett beslut om hur många kort ett krig kostar.
- Ett beslut om partiet slutar på tid eller på hela leken.
Resenären kan dessutom byta ut bordet mot en väska eller ett knä. Eftersom korten alltid ligger i två prydliga högar och bara två kort åt gången ligger fritt fungerar Krig påfallande bra i en tågkupé, där de flesta andra kortspel kräver mer yta än man har.
Vem börjar, och hur delas korten?
Ingen börjar egentligen. Båda spelarna vänder sitt kort i samma ögonblick, så turordning saknar betydelse i Krig.
Det enda som behöver bestämmas före start är vem som delar, och den frågan avgörs enklast genom att den yngste får leken. Nedan följer de två stegen i utdelningen, ett i taget.
Hela leken delas ut, 26 kort var
Blanda leken ordentligt och dela ut ett kort i taget, växelvis, tills alla 52 korten är borta. Var och en får då 26 kort.
Korten läggs nedåtvända i en prydlig hög framför respektive spelare. Högen ska ligga still under hela partiet – den är både din hand och ditt förråd. Att dela ett kort i taget i stället för att räkna upp två buntar är ingen formalitet: det gör fördelningen svårare att påverka och känns rättvisare för den som inte delar.
Sitter ni mitt emot varandra får båda högarna gärna ligga en bit in på bordet, så att mitten står tom för de kort som vänds.
Ingen tittar på sina kort
Högen ligger nedåtvänd och rörs inte. Du vet alltså aldrig vad ditt nästa kort är, och det är själva poängen med spelet.
Ordningen i högen får inte ändras. Att lyfta på hörnet, kika i botten eller flytta ett kort uppåt förvandlar ett turspel till ett fuskspel, och eftersom ingen kan kontrollera det i efterhand bygger reglerna helt på att båda håller sig till dem.
Frestelsen är störst när högen börjar bli tunn och partiet står och väger. Just då är det värt att påminna varandra om regeln en gång extra.
Formuleringen är lätt att förklara för små barn: händerna på bordet, ögonen på mitten.
Så spelas ett slag
Ett slag består av ett kort från varje spelare. Den som visar högst valör tar båda korten och lägger dem underst.
Fyra små moment upprepas om och om igen tills leken är slut, och de beskrivs var för sig här nedanför. Har ni dem i ryggmärgen efter ett par slag behöver ingen längre tänka på ordningen.
Vänd översta kortet samtidigt
Ta det översta kortet från din egen hög och vänd det uppåt mot bordets mitt. Båda gör det i samma rörelse.
Många räknar högt – ”ett, två, tre” – innan de vänder, särskilt med barn. Det tar bort tveksamheten om vem som vände först och gör momentet till en del av leken. Vissa vänder kortet i luften, andra lägger det nedåtvänt i mitten och vrider det sedan; båda sätten fungerar så länge ni gör likadant.
Vänd alltid utåt, bort från dig själv, så att du inte råkar se kortet före din motståndare. Momentet är hela spelets rytm, och det är den rytmen barn brukar fastna för.
Högst kort tar båda
Jämför de två vända korten. Den vars kort har högst valör drar in båda korten till sig och slaget är avgjort.
Färgen saknar helt betydelse. En hjärterfyra och en spaderfyra är exakt lika mycket värda, och en ruter slår aldrig en klöver bara för att den ligger snyggare. Bara valören räknas, vilket gör att spelet aldrig behöver några tolkningar av trumf eller färgordning.
Med yngre barn brukar det löna sig att säga valörerna högt: ”nio mot dam, damen är högre”. Efter tio slag har barnet lärt sig hela rangordningen utan att någon behövt undervisa.
Vinnaren tar korten i lugn takt, lägger undan dem och väntar tills båda är redo för nästa slag.
Esset är högst, tvåan lägst
Rangordningen är den vanliga: ess, kung, dam, knekt, tio, nio och så vidare ned till tvåan.
Esset räknas alltså högt i Krig, inte lågt som i vissa andra spel. Det är värt att säga högt före första slaget, eftersom barn som är vana vid ett spel där esset är ettan annars blir förvirrade första gången ett ess möter en kung. Tabellen nedan kan ligga framme under de första partierna.
| Valör | Rang |
|---|---|
| Ess | Högst |
| Kung, dam, knekt | Näst högst, i den ordningen |
| 10 ned till 3 | Efter siffervärde |
| 2 | Lägst |
Vunna kort läggs underst i din hög
Lägg de vunna korten nedåtvända under din egen hög, inte ovanpå den.
Poängen är att korten ska komma tillbaka i spel först när du har vänt allt du redan hade. Läggs de överst kommer samma två kort tillbaka direkt, och partiet fastnar i en slinga. Blanda inte heller in dem – i de flesta hem behåller man ordningen precis som korten föll.
Ett litet handgrepp underlättar: håll högen i handen, lyft den och skjut in de nya korten underifrån. Ligger högen kvar på bordet fungerar det lika bra att lyfta hela bunten och lägga de vunna korten på bordet först.
Vad händer vid lika kort – själva kriget?
Vid lika valör uppstår ett krig: båda satsar fler kort och avgör med ett nytt vänt kort. Härifrån kommer namnet.
Exakt hur många kort som satsas skiljer sig mellan olika hem, och därför är det klokt att komma överens innan första slaget. De vanligaste varianterna beskrivs nedan, tillsammans med vad ni gör när korten tar slut mitt i.
Tre kort nedåt, ett uppåt
Den vanligaste varianten fungerar så här: när två lika kort möts lägger båda spelarna tre kort nedåtvända ovanpå sitt eget kort och vänder sedan ett fjärde kort uppåt.
De två nya vända korten jämförs på vanligt sätt. Den som visar högst valör tar allt som ligger i mitten – i det här fallet tio kort, alltså fem från vardera spelaren. Det är den enskilt största vinsten i spelet och kan vända ett parti som såg förlorat ut.
I många svenska hem spelar man en snabbare version där bara ett kort läggs nedåtvänt innan avgörandet vänds upp. Den varianten går fortare och passar yngre barn, som annars tycker att fyra kort i taget är svårt att hålla ordning på. Vilken ni väljer spelar mindre roll, så länge ni väljer före start.
| Variant | Kort per spelare i kriget | Pott vid ett krig |
|---|---|---|
| Tre dolda + ett vänt | 4 | 10 kort |
| Ett dolt + ett vänt | 2 | 6 kort |
Krig på krig
Blir även de nya korten lika startar ett nytt krig direkt, med samma procedur som förut.
Båda lägger alltså ytterligare tre kort nedåt och vänder ett fjärde, ovanpå den hög som redan ligger i mitten. Potten växer snabbt, och det är inte ovanligt att tjugo kort eller fler ligger och väntar på en vinnare.
Kedjan fortsätter tills någon visar ett högre kort. Då tar den spelaren hela mitthögen på en gång, vilket ofta betyder att partiet vänder helt.
Tre krig i rad förekommer, men är ovanligt. Ju fler kort som ligger i potten, desto mer står på spel för den som just då har tunnast hög.
Om korten inte räcker till kriget
Det händer att en spelare har färre än fyra kort kvar när ett krig utbryter. Regeln är enkel: lägg de kort du har och vänd det sista uppåt.
Har du tre kort lägger du alltså två nedåt och vänder det tredje. Har du bara två blir det ett nedåt och ett uppåt, och har du ett enda kort vänder du det direkt som ditt avgörande kort. Spelet fortsätter som vanligt och du kan mycket väl vinna hela potten.
Står du helt utan kort i det ögonblicket har du förlorat partiet. Vissa hem är mildare och låter den sista spelarens sista kort räknas som avgörande innan förlusten är ett faktum, men resultatet blir sällan annorlunda.
Krig kontra jämnt i Svälta räv – hur avgörs det där?
I Svälta räv uppstår inga lika-situationer alls, eftersom korten aldrig jämförs mot varandra.
Där lägger spelarna kort på en gemensam hög i tur och ordning, och det enda som betyder något är om kortet är klätt. Ett ess kräver fyra kort av motståndaren, en kung tre, en dam två och en knekt ett. Två kort med samma valör passerar utan att något händer.
Krig behöver alltså en särskild regel för oavgjorda slag, medan Svälta räv aldrig ställs inför frågan. Det är den tydligaste strukturella skillnaden mellan de två spelen, och den som oftast förvirrar den som lärt sig det ena först.
Sammanfattat: kriget är Krigs sätt att lösa en situation som Svälta räv aldrig hamnar i.
Två sätt att avgöra partiet
Ni kan spela tills en spelare har alla 52 korten, eller sätta en tidsgräns och räkna högarna. Bestäm före start.
Valet påverkar framför allt hur länge ni sitter kvar vid bordet. Båda slutvillkoren beskrivs här nedanför, och det finns inget skäl att hålla sig till samma från gång till gång.
Alla 52 kort hos en spelare
Det klassiska slutet: partiet pågår tills den ena spelaren har vunnit varenda kort och den andra står utan hög.
Slutet är tydligt och känns rättvist, men det kan dra ut på tiden. Eftersom korten vandrar fram och tillbaka utan att någon kan påverka något är det fullt möjligt att spela en halvtimme utan att någon närmar sig segern.
Med barn som tröttnar snabbt är det andra slutvillkoret ofta det bättre valet. Vuxna som spelar mot varandra tycker däremot ofta att det klassiska slutet är det enda riktiga, just för att det aldrig är avgjort förrän sista kortet ligger.
Tidsgräns: flest kort efter 15 minuter
Ställ en timer på förslagsvis 15 minuter. När den ringer avslutas det pågående slaget och ni räknar era högar.
Den som har flest kort vinner. Räkningen tar en halv minut och blir dessutom en liten övning i sig för yngre barn, som får para ihop korten i högar om tio.
Pågår ett krig när tiden går ut brukar man låta det spelas färdigt innan räkningen börjar, eftersom potten annars hänger i luften. Är antalet kort exakt lika kan ni antingen kalla det oavgjort eller spela ett enda avgörande slag.
Slutvillkoret bestäms alltså före start, inte när någon börjar ledsna.
Kan man påverka utgången alls?
Nej. I grundreglerna finns inte ett enda beslut att fatta, och resultatet är i praktiken bestämt redan när korten är utdelade.
Det låter kanske nedslående, men det är precis därför spelet fungerar. Ingen kan spela bättre än någon annan, vilket gör att en förskolebarn och en vuxen möts på exakt samma villkor. Ordningen i högarna avgör allt, och den ordningen bestämdes av blandningen innan ni satte er.
Samma sak gäller Svälta räv, som också saknar val. Där lägger du helt enkelt ditt översta kort när det är din tur, och betalningarna sköter sig själva. Skillnaden mot spel som Plump eller Sjuan är stor: i de spelen väljer du vilket kort du spelar och kan spara ett trumfkort eller blockera en färg.
Söker ni något att bestämma över finns varianten med öppna kort längre ned på sidan. Där håller du fem kort på hand och väljer vilket du satsar, och då uppstår faktiskt taktik – du kan lägga en tvåa när du misstänker att motståndaren har ett högt kort och spara essen till kriget.
Grundspelet däremot ska ses för vad det är: en väntan på hur korten föll, med tio till trettio minuters spänning på köpet. Att det inte går att spela fel är för många barn själva behållningen, eftersom ingen vuxen kan förklara efteråt vad de borde ha gjort annorlunda.
Fler sätt att spela Krig
Reglerna går att bygga ut åt två håll: fler spelare vid bordet, eller mer att bestämma för den enskilde.
Fyra varianter beskrivs nedan, och den sista är egentligen ett eget spel som ofta lärs ut i samma veva. Samtliga använder en vanlig lek och kräver inga nya tillbehör.
Krig för tre eller fyra
Med tre spelare får var och en 17 kort och ett kort läggs åt sidan. Med fyra spelare blir det 13 kort var och hela leken går åt.
Alla vänder samtidigt, och den som visar högst kort tar samtliga vända kort. Har två eller flera spelare samma högsta valör utbryter krig mellan just dem, medan övriga sitter över med sina kort kvar i mitten som en del av potten.
Varianten går snabbare än man tror, eftersom flera kort byter ägare i varje slag. Fler tips för yngre sällskap finns bland våra kortspel för barn. Med fyra spelare vid bordet blir slagen dessutom stökigare på ett sätt som barn brukar uppskatta.
Krig med öppna kort och val
Dela ut fem kort på hand till varje spelare och lägg resten som en dold hög framför er.
I varje slag väljer du själv vilket av dina fem kort du lägger, och båda vänder samtidigt som vanligt. Efter slaget fyller ni på handen till fem kort igen från er egen hög. Vunna kort läggs underst precis som i grundspelet.
Nu finns det något att fundera över: ska du bränna ditt ess direkt eller spara det till ett krig? Varianten passar barn från ungefär åtta år och gör spelet betydligt mindre förutsägbart. Den som slösar sina höga kort tidigt märker det ganska snart.
Additionskrig för räkneträning
Vänd två kort var i stället för ett, och lägg ihop valörerna. Högsta summan tar alla fyra korten.
Knekt, dam och kung räknas som 11, 12 och 13, och esset som 14. Vill ni hålla siffrorna små kan ni i stället plocka bort de klädda korten och spela enbart med tvåor till tior, vilket ger summor mellan 4 och 20.
Blir summorna lika utbryter krig på vanligt sätt. Varianten är populär bland förskollärare eftersom räkningen sker av sig själv, mitt i leken, utan att kännas som en övning. Ett tips är att låta den som räknar först säga summan högt, så att båda hinner kontrollera.
Svälta räv – reglerna i korthet
Svälta räv spelas med hela leken utdelad och en gemensam hög i mitten. Turordningen går medsols och varje spelare lägger ett kort i taget.
Så länge korten är låga händer ingenting. Kommer ett klätt kort eller ett ess måste nästa spelare betala: fyra kort för ess, tre för kung, två för dam och ett för knekt. Betalningen läggs på högen, ett kort i taget.
Är alla betalkort låga tar den som krävde betalningen hela mitthögen och lägger den underst i sin egen. Dyker det däremot upp ett nytt klätt kort under betalningen avbryts den genast, och kravet vänds mot den som just krävde. På så vis kan högen växa sig mycket stor innan någon får hem den.
Partiet är slut när en spelare inte har några kort kvar, och den spelaren är räven. Ett spel med snarlik känsla, men helt andra regler, är Skitgubbe. Svälta räv fungerar från tre spelare och uppåt, vilket gör det till ett naturligt komplement när ni är fler än två.
Vilket spel passar bäst för barn: Krig eller Svälta räv?
Krig fungerar från cirka fyra år, Svälta räv från ungefär sex. Skillnaden ligger i vad barnet måste kunna.
För att spela Krig räcker det att jämföra två tal och se vilket som är störst. Det är en förmåga som kommer tidigt, och de klädda korten lär sig barnet på ett par slag när en vuxen säger valörerna högt. Ingen räkning behövs och inga val ska göras.
Svälta räv kräver ett steg till: barnet måste komma ihåg hur många kort som ska betalas för respektive klätt kort, och sedan räkna upp dem ett i taget. Fyra kort för ett ess är inte svårt, men det är ett minnesmoment som en fyraåring sällan klarar utan hjälp.
Gemensamt för båda är att de saknar strategi helt, vilket gör dem rättvisa mellan generationer. Söker ni något med mer att bestämma över är Gurka ett naturligt nästa steg. Enkla svaret på frågan: börja med Krig, gå vidare till Svälta räv när räknandet sitter.
Tabellen nedan sammanfattar vad de två spelen kräver av barnet.
| Förmåga | Krig | Svälta räv |
|---|---|---|
| Jämföra två tal | Krävs | Krävs inte |
| Räkna upp till fyra kort | Bara vid krig | Krävs varje betalning |
| Minnas vad klädda kort betyder | Nej | Ja |
| Vänta på sin tur | Nej, alla vänder samtidigt | Ja |
| Ungefärlig ålder | Från 4 år | Från 6 år |
Momentet att vänta på sin tur väger tyngre än tabellen antyder. Krig ställer inga sådana krav alls, och för ett litet barn som har svårt att sitta stilla är just det ofta viktigare än räkneförmågan.
War, Bataille och andra namn
Spelet finns i nästan alla länder och heter olika saker beroende på var man befinner sig.
På engelska kallas det War, på franska Bataille och på tyska Krieg. Namnen betyder samma sak och reglerna är i grunden desamma, även om antalet kort som satsas vid lika valör varierar från land till land och från familj till familj.
I Sverige förekommer också namnet Vinna kort i en del hem, men Krig är den beteckning de allra flesta känner igen. Att spelet har så många namn beror på att det sprids muntligt mellan barn snarare än via regelböcker. Ingen central regelsamling har någonsin bestämt hur det ska heta.
Detsamma gäller detaljerna. Möter du någon som spelat Krig i ett annat land är chansen stor att ni är överens om huvudregeln men oense om hur många kort ett krig kostar.
Även inom ett och samma land skiljer sig detaljerna. Ordet som ropas när två lika kort möts varierar mellan hem: en del säger krig, andra räknar bara högt medan korten läggs ut, och några låter barnen slå näven i bordet först.
| Språk | Namn |
|---|---|
| Svenska | Krig |
| Engelska | War |
| Franska | Bataille |
| Tyska | Krieg |
Ett spel som är äldre än sitt namn
Krig hör till de äldsta kortspel som fortfarande spelas, men dess historia är svår att fastställa i detalj.
Under 1800-talet beskrevs spelet i Frankrike under namnet Bataille, och det är därifrån de flesta europeiska varianterna anses ha spridits. Formen var då i allt väsentligt densamma som i dag: hela leken utdelad, kort mot kort, och en särskild regel för oavgjorda slag.
Äldre rötter än så nämns ibland, men källorna är osäkra och årtalen varierar mellan olika framställningar. Sannolikt har spel av den här typen funnits så länge det funnits kortlekar, helt enkelt för att idén – högst kort tar – är den enklaste tänkbara.
Att spelet överlevt så länge beror knappast på djup. Det beror på att det kan läras ut på en minut, kräver noll utrustning utöver en lek och fungerar lika bra på ett köksbord som i en tågkupé. Moderna motsvarigheter hittar du bland nya och moderna kortspel som Skyjo och Flip 7, där enkla regler kombineras med ett par beslut per omgång.
Historien är alltså osäker i detaljerna men tydlig i sin huvudlinje: spelet är gammalt, spritt och i stort sett oförändrat.
Frågor som brukar dyka upp under kriget
Nedan svarar vi på det som oftast blir diskussion vid bordet – från vad man gör vid upprepade lika kort till hur länge ett parti egentligen tar.
Vad händer om båda får lika igen i ett krig?
Då blir det ett nytt krig, med exakt samma procedur som förra gången. Båda lägger ytterligare tre kort nedåtvända och vänder ett fjärde ovanpå den hög som redan ligger i mitten. Potten växer alltså med tio kort per omgång. Kedjan fortsätter tills någon visar en högre valör, och den spelaren tar hem allt som samlats.
Hur många kort får man i Krig?
Med två spelare får var och en 26 kort, alltså exakt halva leken. Korten delas ut ett i taget och läggs i en dold hög framför respektive spelare. Med tre spelare blir det 17 kort var och ett kort läggs åt sidan, och med fyra spelare 13 kort var utan överblivna kort.
Är esset starkast i Krig?
Ja, esset är högsta kortet om ni inte kommer överens om något annat. Rangordningen är ess, kung, dam, knekt och därefter tio ned till tvåan, som är lägst. Färgen saknar helt betydelse. Vissa hem låter esset förlora mot en tvåa som en extra krydda, men det är en husregel och inte standard.
Kan man spela Krig med tre?
Absolut, tre spelare fungerar bra. Dela ut 17 kort till varje spelare och lägg det överblivna kortet åt sidan. Alla tre vänder samtidigt, och högsta kortet tar samtliga vända kort. Visar två spelare samma högsta valör utbryter krig mellan dem, medan den tredje spelarens kort ligger kvar i potten.
Hur lång tid tar Krig?
Ett parti tar oftast 10–30 minuter, men eftersom korten kan vandra fram och tillbaka i det oändliga finns ingen garanterad sluttid. Vill ni undvika att sitta fast sätter ni en timer på förslagsvis 15 minuter och låter den som har flest kort när tiden är slut vinna partiet.
Får man blanda sina vunna kort?
Vanligen inte. Korten läggs nedåtvända underst i den egna högen i den ordning de föll, och ordningen ändras inte. Vissa hem tillåter ändå att spelaren blandar sin hög när den tagit slut och de vunna korten ska vändas upp igen. Kom överens om vilket som gäller innan ni börjar.